En person sa till mig för någon dag sen att en annan tjej sagt till henne att hon (jag) har mer vänner än jag säger. Många pratar om skit som de inte har en aning om eller tror sig veta.

Jag har en jä**a massa kompisar hit och dit men inte många jag litar på till 100% de är räknade på en hand.
Nära vänner som man vet att pratar jag med hon/han så stannar det hos den personen jag behöver inte säga -snälla säg det inte till någon. Jag behöver inte gå och oroa mig för att saker kommer vidare. Jag kan öppna mitt hjärta utan att oroa mig. Den senaste tiden har "vänner"/ "vän" visat att h*n precis är tvärtom. Tur att jag hann att inse det i tid.
Nog om detta.

Idag knackade det på dörren och utanför står Helena med en blomma till mig och en Nalle till Jouline.
Mina ögon tårades och jag ville bara krama ihjäl henne.
Jag säger inte att folk behöver köpa saker till oss för att visa omtanke men den där extra omtanken värmde så gott i allt elände. Jag fick sån styrka av henne. Tack snälla för att vi har fått lära känna er. Att vi får se våra flickor växa upp tillsammans <3

Jouline känns lite bättre idag. Dock är hon ju lite bättre på fm sen mot efm kvällen så blir hon sämre igen. Tempen steg till 38,3 idag så lite bättre än de föregående dagarna.
Dock är jag lite orolig skall ett litet barn ha sån feber så länge?
Jag kan inte med att ringa doktorn. Jag känner mig som en usel mamma.
Nä Ida ryck upp dig och tänk om.